Nere

Har vart en tung vecka, eller är ju tisdag idag, men måndag och tisdag.
För det första har jag varit till veterinären med Noel idag, hittade en knöl på bröstet på honom, så var och kollade upp den. Domen vart nytt foder igen och ännu striktare diet. "tumören" eller vad den nu är, har antagligen funnits där en tid, men eftersom han gått upp i vikt så har den ploppat fram under revbenen nu. Så vi ska avvakta och se om den växer eller att han börjar få obehag/ömma av den, då ska vi dit igen, så öppnar de upp och ser vad det är.
Hoppas jag får sova inatt nu, sov 30 min sammanlagt förra natten, har varit så orolig och ledsen och allt på en och samma gång.

Över till det andra.. En känslig fråga.. Borde nog inte skriva ut det här, men gör det kortfattat, måste få det ur mig.
Det här med att skaffa barn.. Jag älskar barn och vill ha egna en dag. Men just nu är det jag och en vän till som inte är gravida eller har barn i vårt umgänge. Och mitt i allt vart man den som är bortprioriterad och "undanskuffad", svårt att sätta ord på det.
Jag förstår till 100% att det tar en jäkla massa tid att först springa på sjukhuset för diverse kontroller och allt innan barnet föds, och sen tar det massa tid när man väl får barnet.
Men "glömmer man bort" sina vänner direkt när det visar + på stickan? Eller de vänner som inte har barn eller är gravida.
Jag älskar att komma och hälsa på alla underbara bebisar och höra hur de mår och hur allt fungerar hemma.
Men att aldrig få frågan tillbaka "hur mår du, hur är det med det ena och det fjärde", till sist tröttnar man.
Jag gjorde det idag, efter att inte ha kunnat äta och sova på flera veckor så brast det och allt kom över mig på en gång. Tror det var droppen när jag hittade knölen och har varit jätteorolig, för vi vet att han lever på lånad tid, men ännu är vi inte redo att ta itu med allt. Och den enda som hört av sig är min syster som frågat hur det är och önskat oss lycka till. Satt och grät inne på toaletten på jobbet och sms:ade runt hur jag kände..Och det ända jag får tillbaka är negativ respons. Det känns väldigt konstigt. Jag öppnar mig inte i första taget och när jag väl gör det så får fick jag en magsugare som heter duga och känner mig väldigt missförstådd. Att jag inte skulle vara glad åt deras vägnar, och jag säger det gång på gång, jag är så OTROLIG glada för er skull, men just nu är inte jag i samma sits. Och allt känns som en stor berg och dalbana som går upp och ner.
Jag känner mig elak, ledsen, besviken, arg, undanskuffad och glömd, ja allt på en och samma gång. Vet inte hur jag ska hantera allt..

Vad tycker du? Jag behöver få prata av mig med någon, få hjälp och tips för hur jag ska hantera allt i min vardag just nu. Så skriiiv, både positivt och negativt, VAD SKA JAG GÖRA?? Vad ska jag ändra på? Kan jag ändra mig på något vis?

Underbara nyheter

Fick jag på arbetskvällen ikväll, fick förlängt på mitt älskade jobb. Känns så skönt och en stor tyngd lättade från mina axlar! phuuh.

Igår kväll vart det en riktig stallkväll, började med att borsta igenom alla hästarna och bara pyssla och Petra masserade igenom Laufa och kollade på Freyr lite. Löövet har ju blivit så fantastiskt fin!! Herrejösses vilket jobb Ag har gjort med henne, ojoj stor skillnad på lilla ponnyn!
Sen var jag och Petra ut på en tur.. Petra ville rida i skog och javisst.. Började med att vi skulle hoppa ett dike med pårlande vatten i, Freyr stod och gungade en stund innan han till sist kastade sig rakt upp med huvudet ner i vattnet i princip och rak i kroppen över.. Kan säga att jag hade lite ont efter det, haha, landade framme vid öronen ungefär.

Nå sen följde vi en stig när Petra kom på att vi kunde rida rakt igenom och komma till en väg som vi ofta rider, sagt och gjort vi red rakt in i skogen.. Efter en stund kom vi ingenvart, det var bara snår, snår och lite mera snår, man såg knappt igenom det. Och då kom TurboFreyr fram, innan jag hinner reagera ser jag hur han kniper ihop ögonen, lägger öronen platt på nacken och dundrar rakt in i allt snår. Jag sitter och håller i mig för fulla muggar och gör allt för att inte träden ska slå ner mig från ryggen och håller ena armen för ansiktet och skriker "JAAAG HAAATAR SKOOOG", när han till sist stannade måsta Petra hoppa av och kissa för att hon skrattade så mycket, haha det gjorde jag med kan jag säga!!
Nå upp igen och samma procedur igen, så när han till sist stannade så tänkte jag att jag skulle hoppa av och leda honom. Men precis när jag slänger benet över ryggen så hoppar han in mellan två träd så jag landade rakt på ett mindre träd (som tur var vek sig) men om vi skrattade när jag stod där med ett träd mellan benen, hahah! Nå men sen kom vi äntligen ut på lite bättre mark och kunde sitta upp igen och rida hem, på vägen den gången!
Men som vi skrattade hela vägen hem, och sen ringde Petra till och med på kvällen och fnissade, haha! Bra att man har roligt ;)

Nu ska jag faktiskt krypa ner i sängen, fast klockan bara är 8, ska se på serier och bara gotta mig, har varit så sjukt trött idag!

Dåligt med uppdateringar igen märker jag, ouups!! Nå har hänt lite grejjor sen sist, både roliga och mindre roliga dvs, helt vanliga dagliga rutiner och måsten.

Freyr har varit förjäkla fin den här veckan och förra helgen, gått riktigt avslappnat och fint, och hans tölt, wow vad han har ökat den på senaste, Ljúfa och Laufa har galopperat och han har hängt med i tölt, förklarar en del hur fort han kan tölta den lilla rackarn =)

Noel och jag har tagit lååånga sköna promenader, han har också varit så lugn och fin på senaste, vet inte vad som har hänt, han börjar väl bli gammal =) Och äntligen kan man börja åka inlines igen, Patrik var ut i helgen med Noel flera gånger, så bra träning för alla!

Jag har bokat tatuering, igår var jag till Björn och han skissade upp på kroppen, så 28 maj ska första sittningen ske. Ska bygga ut min nuvarande fjäril upp längs hela sidan, kommer både gå in på magen och ut på ryggen och sluta lite under armvecket. Ajaj, men kommer bli fint! Första sittningen kommer ta 3-4 timmar, så jag vet att jag lever då! Men snällaste Erica skulle komma med och hålla handen och ge mig choklad och whiskey i omgångar, haha. Och sen tog jag ledigt dagen efter, tror inte jag vill gå med någon liten på min höft den dagen. För han ska försöka köra så långt som möjligt, så det blir bokstavligen att kötta dom timmarna, för att sen 1-2 gånger bara finjustera och fixa.
Roligt också att han har ritat den helt själv på mig, så då har ingen annan en likadan och så får jag hoppas att ingen tar efter och gör en likadan sen!

Nu ska jag äta en macka sen åka till stallet och pussa på min häst <3

Suuuuk

Så har jag lyckats bli sjuk igen :/ Eller de tror på Hc att jag har flunsan som gör att astman blir så mycket värre.
Natten till söndag och måndag tillbringade jag på toan eller ute på trappan med att försöka få luft, usch vilken panik jag får varje gång det händer! Sen spyr jag till sist innan jag får ner lite luft i lungorna. Känns verkligen som att man håller på och dör. Så obehagligt.

Så med andra ord har Freyr stått sen i lördags, idag var jag och Petra bara ut och skrittade i en timme, men skönt det med. Kände att mina lungor inte skulle ha klarat så mycket mer. Plus att jag har överdoserat mina puffar så är alldeles yr i huvudet och lite vinglig i balansen.

I lördags var det verkligen inte min och Freyrs dag, vi motarbetade varandra non stop efter en vecka av SUPER träning och ritter. Som jag sa till Jenny när vi hade en ordentlig faight "det är FAAAN skottpengar på han just nu" och han bockade och sparkade och for hit och dit, haha måste ha varit en syn, tur att man kan skratta i efterhand åt det iaf :P
Sen på kvällen kom underbara gudsonen Theo hit över natten, vi myste och såg på film och åt chips innan läggdags, sen på morgonen åkte vi till mamma och pappa på lunch och lekte lite där innan han åkte hem.
Jag åkte vidare till syster och Johan som röjde på gården och grillade korv. Liam var så där underbart söt som bara han kan vara, sprang och mötte mig när jag kom med bilen, och sa godnatt till Noel som skulle sova, sen skulle han vara i famnen och mysa en stund, gulle hjärtat <3

Imorgon ska det bli mer seriös ridning bara kroppen orkar, för på söndag är det KUUUURS för Malin, så kul!!

Nej nu börjar Mot alla odds, men innan jag slutar så tänker jag be alla att gå in på youtube och söka på Linus Svenning och lyssna, helt fantastisk röst, hittade honom igår och är helt fast!

Så var det över

Med ledigheten den här gången igen.. Usch vad lediga dagar bara flyger förbi!!
Nå påsken har spenderats utomhus, antingen i stallet eller med hunden, skönt, har ju varit så fint väder också.

Idag skulle jag och Ag ta en lugn tur med hästarna, sen hakade Jenny och Petra på också, plus att vi mötte Mikkiz och Elli på vägen. Och lugn vart den ju inte riktigt, Freyr var på sitt absolut bästa humör, framåt, men ville jobba, han töltade såååå sakta och fint på vägen upp till dagiset, och böjde sig och gick i sån fin form. Ända gången han flåmade iväg var när vi skulle trava/tölta på vanliga galoppsträckan, då låg han först och grisepassade sig fram i 190 ungefär. Men när vi saktat av så gjorde jag som Marika sa, iväg i tölt, med ganska mycket fart, så han absolut inte skulle få belöning och skritta efter grisepassen. Och det gjorde susen, sen gick han klockrent!
Sen ville Ag prova honom, så jag hoppade upp på Löövet, lilla lilla ponnyn som är så känslig och fin och som "ta i trä" verkar tycka helt okej om mig, hon lunkade fram i skritt eller tölt utan några bekymmer alls i världen.
Och Ag gjorde min dag, ååh jag vart verkligen tårögd! När hon ridit en stund på Freyr så sa hon att jag gjort en kanonjobb, att han var så mjuk och fin. Håhå det gjorde mig lycklig, här har jag suttit och känt ibland att vi stampat på samma ställe, och kommit varken bak eller fram. Men tydligen har jag gjort något rätt iaf =)
Sen provade Ag även Lju`fa och jag fick tillbaka min fina kille, fast jag kände nog mig ganska hemma på Löövet också!

Nå kom hem så ville Patrik åka till mamma och pappa, så snabbt i med hårfärg i huvudet och en dusch, så åkte vi till Hämärland på fika. Noel fick rusa av sig och en promenad innan vi kom hem.
Sen ringde Ag, så vi satt verkligen och pratade av oss i 30 min, om allt mellan himmel och jord, sen när jag la på så sa Patrik "aaalltså pratar ni inte med varandra när ni rider eller? Ni ringer ju varandra nästa alla kvällar och pratar typ en halvtimme", haha ja det är så när vi har så mycket att prata om. Och Ag och Petra kan jag prata med om ALLT, det är så skönt, och då har jag inte ens känt Ag länge, och ändå känns det så bra! <3

Nej nu vart det långt det här. Nu ska jag fylla i min fina träningsdagbok jag fick av Ag och sen kika lite serier med bebisen i famnen!
Nattinuffsen!