Igår kväll då jag skulle ligga på soffan och tycka synd om mig själv så råkade Zaida mitt i allt lura ut mig på promenad med alla hundar. Så 2 timmar gick vi visst, och Noel var lös, för första gången inne i stan på en promenad. Gick jättebra, och den bästa presenten var nog när jag var helt övertygad om att han skulle springa till en annan hund. Vi sprang liksom ifrån honom och ropade och stojade, han stod mitt på vägen och kollade på hunden och mig flera gånger, sen när den andra hunden var ca 2-3 meter ifrån honom så kom han till mig, det var nog allt den bästa presenten på hela dagen! Herregudars vad stolt jag var!!! Nu förstår kanske inte alla hur exalterad man kan bli över en sådan sak, men bara sen i vintras har det ändrat något otroligt, då kunde man möta ungefär 5-6 hundar på en promenad, tänk att varje hund man mötte så hade vi en liten dragkamp, han skulle med våld till hunden, jag skulle med våld utan att visa att jag bryr mig dra honom efter mig. En 45 kg kloss att dra på is och massa snö är ingenting att rekommendera kan jag säga. Så då kanske ni förstår att ett sånt här tillfälle gör en otroligt glad! Sen kan jag ju bara tacka Zaida för all hjälp , och hon är otroligt duktig och ser småsmåsaker som jag inte alltid tänker på.
Så när vi kom in igen fick han massa mys med mig och Patrik.
Ikväll efter middagen åkte jag till Jeanette så gick vi och Jessica på en långpromenad. Hade Noel lös en stund då också, och gick riktigt bra. Min lilla prins!
Sen kom jag hem, och då skulle Patrik åka igen, så idag har vi väl träffats ungefär 45 min-1 timme, och jag lär hinna gå och lägga mig innan han kommer hem igen..
Men det är väl bara att vänja sig ,våra somrar brukar se ut så här, både på gott och ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar