En person som väldigt snabbt kom in i mitt liv, och som ofta figurerar här på min blogg och även på Facebook, är Fia.
Fia och jag började chatta med varandra då vi skulle till en gemensam vän på fest, och vi skulle köpa present ihop.
På festen så fann vi varandra på en gång. Och efter det har vi träffats i princip varje dag efteråt.
Det är som att vara med en kopia av mig själv. Vi skrattar åt samma saker, vi stör oss på samma saker och vi tänker likadant.
Kommer ihåg en gång när Fia sa "jag tror att vi kommer ryka ihop för att vi är för lika". Det skrämde mig då men Fia tog det med en klackspark som hon oftast gör. "Ääääh det ordnar sig" som hon alltid säger.
Ikväll visade det sig, jag hade en pissdålig dag (ursäkta ordvalet) och med blodsockret i tårna och blixtarna sprakandes ur huvudet, så förstår vem som helst att träningen inte skulle sluta så bra.
Mycket riktigt. Jag och Fia hamnar i luven på varandra och skriker och gapar, vänder sen ryggen åt båda två och fortsätter som ingenting. Så var det några gånger, men även att vi ropade peppande åt varandra däremellan.
När jag kom hem hade jag så fruktansvärt dåligt samvete, så jag bara måste skicka ett förlåt sms, och vad får man till svar.. "<3 dig". Herregud, tårarna kom och jag bara kände sån otrolig kärlek och respekt för den där flickan som får mig att skratta, gråta och visa alla känslor på en och samma kväll.
Det, DET kallar jag äkta vänskap!!
Jag hoppas att du alltid kommer vara vid min sida, för det är det här jag behöver! Någon som skriker åt mig "TA FÖR FAN TAG I DITT HUMÖR NU!" och sen är det glömt!
Finns så mycket jag vill skriva, men tror ingen kommer förstå sig på oss ändå.
Men TACK! <3

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar