Tankar och funderingar

Jaha, provridningen i lördags slutade riktigt bra, dock med en jääkla massa tänkande.

Började i Gnesta, en valack som är 7 år. Gillade han skarpt, och ägaren likaså! Helt underbar att rida förutom att man inte fick ta honom i munnen. Han var riden på helt lösa tyglar och endast med säte och vikt. Vilket är superduperbra, men jag vill gärna ha bådadera, hästen ska kunna lyssna på sätet men du måste även kunna ta i den. I dagsläget var den mer dressyrriden än gångartsriden. Därför fastnade jag nog också väldigt mycket för honom.

Efter det åkte vi till Alunda och provade två ston. Båda femgångare.
Sto 1 är 4 år gammal och just inriden. Väldigt lugn och sansad för sin ålder och hade gångarterna på plats. Dock kände jag att det var lite för mycket jobb.

Sto nummer 2 är 5 år gammal. Rätt stor. Pigg och framåt. Rollade och hoppade lite i tölten men när hon kom ner lite så gick hon klockrent! Traven var riktigt fin. Hade riktigt roligt uppe på ryggen.

Dock ställde ju mitt huvud till det. Hade i princip redan bestämt mig för valacken när vi åkte därifrån (jag som aldrig skulle ha en valack och en fux igen, hehe..) Men Rebecka tog ner mig på jorden och sa "du måste ge dem en ärlig chans iaf", efter det tog jag några varv igen på sto 2 och det kändes bra. Hon är mer gångartstränad än dressyr, vilket var lite tråkigt just då.

I bilen sen började vi alla säga vad vi tyckte om dem, en efter en och i tur och ordning. Då kom Ida med det som fick mig att tänka om "Jennifer, du kan dressyren som ditt eget rövhål, men gångartsträningen har du inte hållit på med lika länge". Och det är sant.

Så efter mycket om och men och tänkande fram och tillbaka har jag beslutat mig för att köpa sto nummer 2, Saeta. Eller sanningen är, hon gick igenom besiktningen idag och pengarna är överförda, så är bara att skriva under pappret till. Har inte skrivit något innan, eftersom jag ville vara säker på hur allt förlöpte.
Så på lördag åker jag och Corinne och hämtar henne. Bild ska ni givetvis få då! Så håll ut =)

Tungt beslut

Min semestervecka var inte bara frid och fröjd, min hjärna har även arbetat på högvarv. Jag tvingades ta ett beslut som gör så ont i mig så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Men när det väl var gjort så känns det rätt bra.
Beslutet var om jag skulle behålla Röskva eller inte. Jag visste från början när jag tog henne på prov att det är en svår häst med mycket bestämda åsikter. Jag tänker inte skriva ut här vad som hände, som gjorde att jag tog beslutet. Men när man sitter otaliga mil hemifrån och får samtal som gör en själv rädd fast man inte ens varit med, så måste man inse sina begränsningar och inse hur mycket man själv klarar av och har kunskap till.
Skulle min livssituation se annorlunda ut skulle jag ha gett det en chans, men efter många samtal med vänner och sambo så kom jag fram till beslutet att inte köpa henne. Det känns för riskabelt och farligt.
Men världens bästa Corinne som förstår mig och vet hur jag fungerar, har redan ordnat att på lördag åker vi över till Sverige och provrider tre stycken. Om det är för tidigt vet jag inte, men jag vet att utan häst klarar jag mig inte!

Det är tungt att skriva det här, jag var säker på att jag hittat min häst. Hon hade allt jag sökte, tills det brast, och det ordentligt. Jag är otroligt glad att hennes ägare är en så underbar människa och verkligen förstår mig, och vi kan prata om allt och vara ärliga med varandra. Det gör att alltsammans känns lite lite bättre i det här mörka hålet.

Vemdalsskalet

Nu har vi kommit hem efter en helt underbar resa med goda vänner. Många timmar (från att det ljusnade till att det mörknade) har tillbringats ute i backarna med undantag för lunchpaus.
Vi har ätit så mycket god mat så man storknat, badat bastu, killarna sportade med att rulla sig i snön, medan vi tjejer höll oss inomhus. Vi har skrattat så vi kiknat och bara haft trevligt.
Vi har sett hundratals renar både på vägen upp och ner. På vägen ner ville de inte ens flytta sig undan bilarna.


Vädret har varit varierande, men för det mesta har det varit riktigt fint! En dag vart jag och Pamela mitt i en snöstorm uppe på toppen, råkade ta fel backe ner, och sen fick vi staka oss ner från toppen i en backe för att det blåste så mycket motvind att man kom ingenstans och såg inte ens en centimeter framför sig.
Men däremellan har vi fått se magiska soluppgångar och nergångar också för den delen.


Jag har vunnit en liten liten del i min höjdrädsla, det blir bättre för varje gång. Vi hade en stolslift utanför stugan och den gick verkligen rakt upp för ett kalt berg. I början satt jag och blundade från att jag satte mig på tills jag steg av och kramphöll mig fast, så hela jag skakade när jag väl kommit av. Till att sista dagen åka upp med Tom, sitta och prata hela vägen OCH se runt på landskapet. Stor bedrift för att vara jag!
De andra liftarna var inte alls lika läskiga, utan det var just den.

Det vart ett kort inlägg egentligen, skulle kunna skriva hur mycket som helst, men med ca 3 timmars sömn så ropar nu kudden på mig. Kanske kommer något imorgon om jag kommer på något mer. Men lite bilder ska ni få!

Två dagar kvar

En ynka jobbdag kvar innan jag går på semester och åker iväg med en massa underbara människor. Idag hade jag stängning, och de dagarna brukar alltid gå lite extra långsamt, men jösses, den har bara sprungit iväg, och haft roligt som vanligt. Skönt att man trivs så bra, har ett helt underbart jobbgäng!

Efter jobbet så vart det hem och äta, sen raka vägen ut till stallet med Ida. Första gången jag red Röskva i blåst och mörker. Lite spänd var hon, men mjukade upp och gjorde mycket hela tiden med henne i skritten, så till sist glömde hon bort det.
Imorgon är det kort dag på jobbet, sen med bilen till verkstaden, den ska vara där medan vi är borta. Och sen till stallet en sista sväng innan det blir hem och packa allting. Har påbörjat lite, med lakan, handdukar och lite kläder, men tar allt imorgon sen. Känns redigast så, för en gångs skull.

Umgänge

Haft en riktigt trevlig kväll. Becka messade och sa att hon tänkte komma över med lilla valpen nala, så vi har suttit i soffan och druckit te och ätit kaka och bara pratat och skrattat. Riktigt skönt sätt att tillbringa sista lediga kvällen på.

Nu blir det sängen, tidig uppstigning imorgon. 3 jobbdagar kvar. Känns som tre år, länge sen man längtat efter något så här mycket!

Party Lite

Dålig uppdatering igen jo.. Har så fullt upp hela tiden så glömmer bort att skriva, och ibland när jag gör något tänker jag "det här ska jag skriva om sen".. Sen när jag väl slår upp sidan så sitter jag alldeles tom och funderar på vad det där roliga var som jag skulle skriva om. Haha.

Igår hade jag iaf ljusparty här hemma, många kom och försäljningen var super! Hade bakat cheescake med hallonmousse emellan, sjukt god, och lätt att laga!

Imorse var det tidig uppstigning och iväg till Saltvik, ut till stallet med Becka och fixa in lite hästar tills hovslagaren kom. Sen rida litegranna. En pigg och framåt Röskva idag, men under full kontroll. Corinne red lite också (den ängeln och Becka ser till att hon inte blir stående när jag åker på resa, såå guldvärda!!). Så hon fick henne riktigt ren och fin i tölten.

Sen lagade jag och Becka lunch åt alla, tacos, som vi gluffsade i oss och sen bara var innan vi rullade in ny bal.

Ikväll är jag utan planer, bara vara. Ska försöka hitta de sista reservkrafterna att jobba 3 dagar nu. Kan säga att kropp och knopp är slutkörda. Har jobbat precis hela julen och nyåret. Blir extra tungt också när alla andra är lediga, det byter personal varje dag för att folk bara jobbar en och två dagar. Så nu ska jag baske mig njuta av semestern sen!

Nu ska jag skriva lista och börja packa lite smått, mihi! Börjar alltid långt i förväg, så kvällen innan får jag ändå packa upp allt för att gå igenom att jag har allting.

Hundvakt

Till Ina hela helgen. Snällaste Jeanette kom hit med henne igår så jag slapp stressa iväg till Hammarland efter jobbet.
I början var hon lite orolig och sprang runt och gnydde, men tog ut henne på en ordentlig promenad sen var hon rätt så mör kan jag lova. Första gången i stan för tanten, så är nog rätt så intressant med alla lukter och intryck. Åkte och tränade efter det så hon fick vara kvar med Patrik och killarna.
Natten gick superbra, en gång inatt väckte hon Patrik för att hon inte hittade upp i sängen igen, sen har hon sovit.

Imorse tog vi en promenad innan jag åkte till stallet med Ida. Blåser ju storm och hästarna var rätt pigga av det kan jag säga. Släppte bara Röskva lös på banan, och jösses så hon och Fjola busade och sprang på.

Efter det har jag suttit hemma ensam precis hela dagen och kvällen. Maah jag hatar det, det kryper i hela kroppen och jag är på dåligt humör och lättretlig. Hatar att inte ha något att göra. Städa skulle jag behöva göra när jag ska ha gäster hit på måndag kväll, men har jag tagit tag i det? Ehm nej.. Kanske snart.. Diskat, så långt kom jag, sen tog det stopp.

Nu är det jämt en vecka tills vi ligger i Mora och har bara en liten bit kvar att köra innan vi kommit till stugan för en veckas skidåkning med ett helt underbart gäng. Längtar!!

2015

Min nyårsafton var precis så där underbar som man kan tänka sig i sina drömmar. Ofta har man alldeles för höga förväntningar och sen blir allt en flopp. Men jag kan med handen på hjärtat säga att det här nyåret är svårslaget från början till slut.
Vi åt helt underbar mat, skrattade, pratade, barnen lekte så fint och sen ibland drog vi till med lite bus. Det var lagom alkoholintag och det var ingen som surade eller var tyst en sekund tror jag.

Och kanske det bästa av allt, första gången på jag vet inte hur länge, flera år som jag och Jessica satt och drack vin tillsammans. Vi pratade gamla minnen, hur det såg ut innan jag flyttade till stan och de fick barn. Jag skulle för allt i världen inte välja bort det och jag ångrar det inte en sekund hur vi festade och sprang på krog varje helg, men jag skulle inte heller vilja göra om det. Lagom är bäst!

Vid 2 tiden började jag och Patrik gå hem mot mamma och pappa, för att sen ligga och prata och mysa tills klockan slog halv 5. Det är nog en av orsakerna varför jag älskar honom så otroligt mycket, vi kan prata hur länge som helst, om allt och ingenting, för att nästa sekund kunna vara tysta i flera timmar, vi behöver inte säga något, för att sen sätta igång igen. Haha.
Idag vaknade vi upp sent och med frukosten framdukad på bordet (det bästa med att övernatta hos mamma), sen drog vi oss mot stan. Hem med Patrik och raka vägen ut till stallet. Marica kom och höll lektion för Corinne och skodde Röskva, så nu behöver vi inte slira omkring på vägarna längre, 4 brodd på varje hov, yeeay!

Nu ska jag äta oxfile och sen ta en varm dusch innan Frankie och Skogis kommer över.